RSS

24000? Det var då det. Nu höjer vi.

25 Jan

Tillfälliga kampanjer för någon yrkesgrupp eller något arbetarkollektiv, har vi sett komma och gå. Det kan vara motiverat av en tillfällig konflikt. Men ofta är en kampanj något som inte leder så långt, och som arbetsgivarna har lärt sig att de kan vänta ut.

Faktiskt kan muller från arbetarkollektivet/yrkesgruppen självt verka betydligt mer hotfullt och verksamt än en tillfällig mediahype, en demonstration, en namninsamling, sånt som man vet att det kommer, peekar – och försvinner.

Här sticker sjuksköteskestudenternas Inte under 24000-kampanj ut. Genom det goda underarbetet, dvs att man mobiliserar kollektivet och stöttar varandra i att hålla på lönekravet, åstadkommer man inte bara en tillfällig protest, utan en liten men stark folkrörelse. Då kan demonstrationer och mediakampanjer vila tryggt ovanpå något som inte bara är tillfälligt. (Vill du veta mer om hur stockhomsstudenterna organiserat sin kamp, så skaffa antologin Hopskrivet, där sjuksköterskestudenten Ulrika Blumfelds berättar om detta i kapitlet ”Öppen kamp och hemlig grupp”.)

vagg

Jag blev ombedd att tala till stockholmsstudenterna vid deras första öppna manifestation den 15 december 2011, och då sa jag så här:

Kära sjuksköterskestudenter!

Har ni hört sagan om ingångslöner? Att det behövs lägre ingångslöner för att unga människor ska få in en fot på arbetsmarknaden? Det är verkligen en saga – för sanningen är att ingångslöner sänks för att lönenivån ska sänkas för alla. Det är så lönedumpning går till. Det syns så tydligt när man tar er sjuksköterskor som exempel. Ni går ut från en treårig utbildning och ni behövs – inte fasen är det för att ni ska få in en fot, som man försöker pressa ner ingångslönerna. Det är för att hålla nere lönenivåerna inom vården, punkt.

Det betyder också att det omvända gäller. Om ni ser till att få vettiga ingångslöner så kommer det att lyfta lönenivån som helhet, och det gynnar i längden inte bara de nyanställda utan också alla andra, och i längden även oss 100% som alla är eventuella patienter.

Det finns segervittring i den här fajten och det är för att den inte bara förs här på torget med ord och plakat. Det här är bara en överbyggnad på den verkliga striden, den att ni faktiskt tackar nej till till jobb under 24000. I arbetslivet vi får inte bättre villkor för att det är synd om oss eller för att vi klagar och protesterar, utan för att vi går till aktion. Vi kan inte få något annat än det vi själva är beredda att slåss för.

Striden kommer att bli framgångsrik, om ni fortsätter som ni börjat och om ni ser till att alla era studiekamrater och blivande kollegor, även dom som inte är här, känner det kollektiva trycket och framför allt det kollektiva stödet, så att de står på sig och håller ut i detta chickenrace. Den viktigaste uppgiften för dem som är säkra och modiga, är att uppmärksamma och peppa dom som kanske är mera osäkra eller befinner sig i ett svagare läge på något sätt. Om de som står längst bak kommer i rörelse, då rör sig hela gänget framåt och då kommer ni att vinna.

Jag tror också det är viktigt att arbetsgivarna får klart för sig att den här striden inte är en tillfällig dagslända. Även de studenter, som nu är i början av sina utbildningar, är på hugget och kommer att stå på sig. Om arbetsgivarna tror att de kan vänta ut den här årskullen och få billigare arbetskraft sen, då ska de veta att så blir det inte. Nästa år kanske kravet är 25000, så de gör klokt i att passa på att anställa nu för futtiga 24!

Till sist – som fackligt aktiv sen hundra år vill jag säga att det som ni gör nu är visserligen ovanligt i dagens läge – Alltså att ni snackar ihop er redan innan ni fått jobb. Men det är samtidigt basic facklig organisering. Detta att man tillsammans sätter den nedre gränsen för vad man kan acceptera när det gäller lön och andra arbetsvillkor. Genom att ni på eget initiativ tar upp denna grundläggande fackliga strategi så är ni ett föredöme och inspiration för andra. Det tackar vi för.

Stå på er syrror – no chickens!

Nästa år kanske kravet är 25000 – det vågade jag säga just för att jag uppfattade studenternas organisering som en folkrörelse med framtiden för sig.

Och nu är det tydligen dags för att höja kravet till 25000, anser studenterna i Stockholm och Uppsala. Heja!
Sveriges Radio: Sjuksköterskors krav på högre löner trappas upp
DN: Sjuksköterskestudenterna höjer lönekravet.

Samtidigt i Lund: 34 erfarna sjuksköterskor på barnintensiven säger upp sig i protest mot arbetsgivarens försämrade personalpolitik. Arbetsgivaren har sagt upp de lokala arbetstidsavtalen, vilket leder till försämrad inkomst för sjuksköterskorna som arbetar med de svårt sjuka barnen.
Stödgrupp på facebook.

I ett större perspektiv handlar sjuksköterskornas kamp inte endast om deras egna villkor – det handlar om vården, den vi alla behöver förr eller senare, och vad den får kosta.

Alla mina blogginlägg om 24000-kampanjen finns i kategorin Arbetslivet – Kamp i vården

 

 
2 kommentarer

Publicerat av på 25 januari, 2013 i Arbetslivet - Kamp i vården

 

2 svar till “24000? Det var då det. Nu höjer vi.

  1. Katarina Löfgren (@poeticwind)

    6 april, 2013 at 16:36

    Hej! Tänkte bara fråga var du hittat bilden, den är fantastisk!

     
    • Admin

      6 april, 2013 at 19:11

      Hej! jag hittade bilden på facebook, har sett den på flera ställen där. Bland annat finns den som omslagsbild på sidan Jag gillar 24 000-upproret: https://www.facebook.com/jaggillar24000
      Själva målningen lär finnas på P-huset Anna, Kaptensgatan, Malmö – om den finns kvar.
      /Frances

       

Kommentera

Vänligen logga in med någon av dessa metoder för att lägga till din kommentar:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

 
%d bloggare gillar detta: