RSS

Månadsarkiv: juli 2013

Hur gick det?

Vad betyder det om hundra år att vi på Bagarn år 1995 lyckades stoppa en stor nedskärning och rädda det lokala avtalet som företaget ville riva? Det är ett exempel på en strid och en seger som betydde mycket för oss då, i vårt dagliga liv. Idag finns Bagarn inte ens kvar. Men om vi kan lära av segrar och förluster, av hur vi gjorde, av det som hände, och om vi kan sprida våra erfarenheter, då finns betydelsen kvar och gör oss starkare i kommande strider. Även om hundra år.

Sånt som jag oftast skriver om – klasskamp, folkrörelse – har sällan en tydlig början eller slut. En rond kan vinnas eller förloras, men matchen är inte över. Styrkeförhållanden kan förändras, men ingenting är avgjort för gott. Frågan: Hur gick det? har inte ett slutgiltigt svar.

Fast jag kan ju ändå försöka att inte lämna så många lösa trådändar i min blogg! Upptäckte när jag bläddrade genom inläggen att det finns en hel del obesvarade frågor.

Står smederna fortfarande undangömda i ett förråd?

Var Alby till salu?

Blev det något bra bussavtal?

Är de avstängda pedagogerna tillbaka på jobbet?

Har det blivit fler uppror i vården?

När sommarkoman släpper så ska jag besvara frågorna, så gott det går. Till dess – ordet till Berra:

Huset måste byggas med den sten som finns att tillgå,
upproret måste göras med det folk som finns att tillgå,
tavlan måste målas med de färger som finns att tillgå.

ur Hårda Bud av Bertolt Brecht 1938

palett

 
1 kommentar

Publicerat av på 15 juli, 2013 i Ditt och datt, Kultursidan

 

Bussar, vård, kanonkulor

bussbrand

Apropå bussbränderna i Uppsala. Jag känner inte till omständigheterna i just det här fallet. Men det får mig osökt att tänka på en av berättelserna, Hjältar och Hot, i antologin Hopskrivet. Jag citerar:

… skyddsombuden stoppade bussar där nödöppnarna inte fungerade. De stoppade 10 bussar på en vecka. Ett skyddsombud blev uppkallad till chefen och kallad ”slashas”.

Skyddsombudet: Vad ska man göra om inte nödöppnarna funkar om det börjar brinna i bussen?

Chefen: Vad ska man göra om det börjar regna kanonkulor?

Faktum är att ofta när ansvariga säger: Vi hade ingen aning… vi ska se över… – så ljuger de. Det är en mycket vanlig situation på arbetsplatser att de anställda tjatar om problem och risker och att cheferna helt enkelt slår dövörat till.

Det är på den punkten ingen skillnad när det gäller bussar, vård eller vilken som helst av alla de sorters arbetsplatser som vårt samhälle består av.

Berättelsen ur Hopskrivet kommer jag följaktligen att tänka på ganska ofta. T.ex. varje gång ansvariga i vården säger: Vi är väl förberedda och kan garantera patienternas säkerhet!

Jaså? tänker jag. Vi hörde ju just vårdpersonalen vittna om motsatsen? Men det är klart, vad ska man göra om det börjar regna kanonkulor.

 

 
Lämna en kommentar

Publicerat av på 9 juli, 2013 i Arbetslivet - Blandat

 

NEJ är också en strategi

Inlägget nedan från 2013 är fortfarande aktuellt – om och om igen.
Den 5 februari 2015 skriver Corren /Nya upphandlingar oroar/ om läget för Östergötlands läns busschaufförer.
Och den 17 augusti skriver Arbetet: Kommunal tar strid för bussförarna i Kalmar

Snacka ihop er chaufförer och säg nej!

haveri2

4 juli 2013: Jaha, nu riskerar tydligen även Waxholmsbolagets anställda att få söka sina jobb igen på grund av upphandling och ägarbyten. ABC: ”Ovisst för anställda på Waxholmsbolaget” Utan en stor andel van personal så kan företagen inte klara sig. Det gäller befälhavare och besättningsmän såväl som busschaufförer. Arbetsgivarna räknar kallt med att folk ska bli arga men ändå söka sina jobb så att verksamheten kan fortsätta lönsamt, utan störningar. Kanske att det istället är arbetsgivarna som borde få uppleva en sådan situation som oviss? Vad jag tror skulle förändra läget, både kortsiktigt och långsiktigt: Att man snackar ihop sig och beslutar tillsammans att om man inte får behålla anställningarna vid övergång så söker ingen de utlysta jobben. Ingen. Man meddelar det i förväg. Inget krusande, inga argument, inga upprop. Bara nej.

haveri

Ett senare inlägg om samma sak: Busschaufförer, lär av vårdarbetarna!

 

 
 
 
%d bloggare gillar detta: