RSS

Vad säger AD om sopstriden?

08 Dec

20170722 4

Nu på måndag den 11 december kl 9 börjar rättegången mot 49 av Stockholms Sopgubbar i Arbetsdomstolen. Rättegången planeras pågå även den 12 december och, om det behövs, den 15e december.

Jag ska försöka följa rättegången och skriva om den här på bloggen.

När jag först hörde talas om sopkonflikten i somras, så tänkte jag att jaha nu har det varit upphandling igen och villkoren ska försämras. Sopgubbarna strejkar. Heja! Fast det verkade ändå lite konstigt att de skulle gå ut i strejk under semestertid i juli, inför eventuella försämringar som skulle komma den 1 oktober. Det verkade inte så logiskt. Inte så likt dem. De brukade stå på sig på ett smart sätt, t.ex. genom att jobba enligt regelboken, till punkt och pricka.

Och när jag sen satt och lyssnade i arbetsdomstolen den första svängen den 14 juli (då sopgubbarna skulle beordras att återgå till arbetet) – så kändes allting ännu mer ologiskt och förvirrat.

Oro i salen i AD. Sopgubbarna utbyter blickar och mummel. Erkänner ni att detta är en pågående olovlig stridsåtgärd? frågar domaren. Tvekan i salen. Händer sträcks upp. Fast de låste in nycklarna så vi kunde inte köra ut! är det någon som säger, men det försvinner i en massa sidofrågor om sjukintyg och vab. Och så uppsägningarna. Hade sopgubbarna fått sparken? De sa att vi kan tömma våra skåp! säger någon. Det kom som en chock, en av oss fick hjärtinfarkt! säger en annan.

Reno – och domstolen – framför att sopgubbarna måste återgå till arbetet. Vi jobbar ju inte kvar, säger några. Nu ser även domaren förvirrad ut. Anser ni att ni inte längre är anställda av Reno? frågar domaren. Alla händer i luften.

Kan man vara ute i en olovlig stridsåtgärd vid ett företag där man inte längre är anställd?

Vad hade egentligen hänt? Det har klarnat steg för steg, ju mer jag fått veta.

Reno beordrade ut sopgubbar att göra nyckelinventering. Detta är en arbetsuppgift som har diskuterats många gånger tidigare. Det finns protokoll från den lokala förhandling 27 september 2016, där Transport framför att nyckelinventering är en tjänstemannauppgift och inte ligger under transports avtal. Sopgubbarna behöver alltså inte utföra den.

När företaget och facket har olika ståndpunkter i en fråga om vilka arbetsuppgifter som omfattas av avtalet, så är det fackets mening som gäller, tills något annat beslutats i förhandling eller domstol. (MBL § 34). Det kallas tolkningsföreträde. Om företaget vill ha ändring på saken, så måste de begära central förhandling i frågan, men det hade Reno aldrig gjort.

Om Reno hade begärt central förhandling, och man fortfarande inte hade kommit överens, så skulle nästa steg vara att arbetsgivarförbundet driver frågan till arbetsdomstolen. Fram till att ett beslut fattas där, så är det fortfarande facket som har tolkningsföreträde.

Och som sagt, Reno försökte aldrig driva frågan om nyckelinventering vidare – vilket betyder att de måste acceptera att tolkningsföreträdet gäller. Sopgubbar behöver inte nyckelinventera.

Företaget hade alltså inte rätt att beordra sopgubbarna att göra nyckelinventering. När de ändå gjorde det i juli 2017 och sopgubbarna kom överens om att stå på sig – de visste att de hade rätt till det – så låstes nycklarna in av Reno. Gubbarna var beredda att åka ut och hämta sopor som vanligt, men det skulle de inte få om de inte gick med på att nyckelinventera. Allt stod still. Gubbarna vek sig inte, de kämpade för sin rätt. Men lagbrottet stod Reno för. De bröt mot MBL §34. Och sen hindrade de sopgubbarna att åka ut och jobba.

Sopgubbarna fick veta att de skulle få sparken – ”papprena får ni hem i nästa vecka” – vilket troligen var ett försök att få dem att krypa till korset. När det inte funkade skickade företaget ut ett sms där det stod att ”ingen har ännu blivit avskedad”. Hotet kvarstod alltså. Sopgubbarna sade upp sig själva. Många mådde dåligt och sjukskrev sig.

En ganska sorglig soppa alltså.

Sen dess har det vi sett konsekvenserna i sophanteringen, av att Stockholms Sopgubbar inte längre tar hand om stockholms sopor. Klagomålen fortsätter att strömma in, trots att RenoNorden försöker klara situationen med nyanställda, extraanställda, underentreprenörer, bemanningsfirmor, extraskift och tre gubbar i bilen istället för två. Kostnaden måste fortfarande vara betydligt högre än det skulle varit att ta vara på de yrkesvana sopgubbarna och respektera deras villkor.

Det ska bli intressant att se hur domstolen ser på det här. Är det som RenoNorden menar, ett arbetarkollektiv som gått ut i strejk och därefter tillgripit kollektiv sjukskrivning och uppsägningar som stridsåtgärd. Eller är det som sopgubbarna menar, en lockoutsituation och en rad provokationer som lett till att majoriteten av dem lämnat yrket.

Att Stockholms Stad håller ett uselt företag under armarna, och att Stockholms innevånare har förlorat på den här konflikten, det är nog redan ställt utom tvivel. Frågan är nu, vems är ansvaret? Reno kräver 5000 kr i skadestånd av varje sopgubbe. Är det rimligt att AD dömer att Reno ska få skadestånd av sina f.d. anställda, när konflikten utlöstes av att företaget bröt mot lagen?

Mina rapporter från AD börjar här: Sopgubbarna i AD – dag 1.

Annonser
 
Lämna en kommentar

Publicerat av på 8 december, 2017 i Arbetslivet - Sopgubbar

 

Kommentera

Vänligen logga in med någon av dessa metoder för att lägga till din kommentar:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

w

Ansluter till %s

 
%d bloggare gillar detta: