RSS

Kategoriarkiv: Allmänt

Svaret är #solidaritet

Detta är en uppföljning av det förra blogginlägget #FrågaFrances. I det finns länkar till de första 5 frågorna i ”Frances Frågelåda” tidningen Etc.
Den 6e frågan (I pappertidningen måndag 20 november) blev aldrig publicerad i tidningens nätupplaga, så jag publicerar den här. Just denna fråga har varit uppe i ett diskussionsforum tidigare och är troligen inte aktuell längre för ”Jacko” och hens flickvän. Men det finns nog fler i liknande situation!

Hej Frances!
Min flickvän E fick bekräftat av en chef att hon skulle få ett jobb via sms (hon har jobbat där förr) och muntligt via en annan anställd. Men nu har tydligen direktörens son fått hennes plats istället, och det fick hon reda på genom den tidigare nämnda arbetskamraten. Direktörssonen har jobbat inom företaget förut men bara en gång på samma station och min flickvän är både bättre på arbetsuppgiften och mer erfaren än honom. Det är förjävligt då hon verkligen behövde, och räknade med, det jobbet. Men har chefen gjort något fel? Och vad kan min flickvän göra? Kräva ersättning för ett jobb hon borde ha fått och gjort? Eller kräva att få en anställning nu i efterhand? / Jacko

Hej Jacko!
I och med att det finns ett skriftligt sms så har din flickvän lovats jobb. Även om hon bara fått muntligt löfte skulle det vara bindande, men hade varit svårare att bevisa. E kan gå till arbetsplatsen, hänvisa till besked och sms och säga att hon vill börja jobba. Även arbetskamraterna kan påpeka för chefen att E lovats jobb och att de vill ha in henne. Om det inte räcker att säga till, så kanske de kan sätta ner foten på något starkare sätt. Vad de vill och klarar av, det är inget jag kan avgöra utifrån. Men som jag skrivit förut, det borde vara självklart på alla arbetsplatser att agera kollektivt när en arbetskamrat blir felaktigt behandlad. Det borde vara något som varje chef måste lägga i vågskålen innan hen gör nåt dumt. Och finns det en fackklubb så bör den lika självklart gripa in.
E har rätt att få ersättning om hon inte får jobbet. Skadestånd är den juridiska lösningen. Om hon ska kräva skadestånd, så är det ett plus att hon har visat genom att gå dit, att hon ansåg sig lovad jobbet. Vill hon inte ha jobbet längre eller inte lyckas få det, så kan hon säga ”då måste jag åtminstone få pengar, det vet jag att jag har rätt till”. Också en sak för facket att driva.
Direktörssonen då? Han vet troligen inte att han har fått någon annans jobb. Det är inte fel att upplysa honom om situationen på ett juste sätt. Förmodligen finns det arbetsuppgifter för både E och honom, eftersom de flesta arbetsplatser är underbemannade. Är han stroppig och anser sig förmer, så lär det bli tjafs ändå. Men det finns också direktörssöner som inget hellre vill än få vara med i kollektivet som alla andra.

Om disktrasan, chefen och arbetskamraterna

disktrasa

Den 7e frågan publicerades Måndag 27 november: Vad kan vi göra mer än lyfta #metoo?
Bilden av disktrasan (som jag norpat från Expressen) illustrerar den historien.

Det är lätt att se att historien anknyter inte bara till disktrasa utan också till det som jag tagit upp i låda nr 6 och i någon tidigare låda – och i många andra sammanhang – nämligen att det borde vara självklart på alla arbetsplatser att agera kollektivt när en arbetskamrat blir felaktigt behandlad. När det gäller metoo-historien, som jag i min tur fick från en annan person, så fick jag väldigt många positiva reaktioner och delningar på den, när jag skrev om den första gången (på facebook). Även från människor som kanske inte tänkt i de banorna när det gäller andra sorters orättvisor och taskigheter på arbetsplatser. Men det gäller i många sammanhang, att svaret är, borde vara, #solidaritet.

Som det står i tidningen så blir det uppehåll i frågelådan under december, men skicka gärna frågor!

Göteborg på lördag 2 dec

Nu på lördag 2 december är jag inbjuden till en facklig heldag (11.15-17.45) på Andra Långgatan 20 i Göteborg (arr: Vänsterpartiet Göteborg), där jag mot slutet av dagen ska försöka sammanfatta hur jag ser på läget i ljuset/mörkret av pågående strider. Innan dess talar Jesper Hamark om ”Makt på arbetsmarknaden”, hamnarbetare från Hamn4an om striden mot APM, Daria Bogdanska om strid som papperslös i restaurangbranschen och f.d. sopgubbar om Stockholms Sopgubbar och konflikten med RenoNorden.

Facebook-event: Facklig heldag – kämpande kollektiv & aktuella strider

Sopgubbar i arbetsdomstolen

11e, 12e och 15e december pågår rättegången i Arbetsdomstolen i Stockholm med anledning av att sopföretaget RenoNorden kräver skadestånd av uppåt 50 sopgubbar för ”olovlig stridsåtgärd”. Jag återkommer här på bloggen om det, innan det är dags.

Annonser
 
Lämna en kommentar

Publicerat av på 29 november, 2017 i Allmänt

 

Jag lever

Kära bloggläsare.

Jag lever och har inte slutat berätta och analysera. Men senaste halvåret (nästan) har det blivit så att jag bara har skrivit på facebook. Det är så enkelt gjort. Å andra sidan blir det också mer flyktigt. Gamla inlägg på bloggen är det rätt lätt att hitta och länka till igen. Samt att i förekommande fall säga vadvardetjagsa – vilket går att säga rätt ofta eftersom saker och ting i arbetslivet/samhällslivet har en tendens att i grunden vara desamma. Gamla facebookinlägg däremot är det krångligare att leta fram.

Jag ska försöka börja skriva här igen. Också.

Till dess, tips om ett blogginlägg som känns aktuellt på nytt: Vår rätt att vara varandra. Ur mitt klassperspektiv om en debatt som sen dess har gått hela vägen runt:

Och förresten – om du inte har läst de fyra delarna av antologiserien Folkrörelse på arbetsplatsen, gör det. Vi måste tala om klass? Här är det klassen som talar.

Ett till tips. Åter larmas om höga sjuktal, ofta återkommer oro över hur kraftigt sjuktalen har höjts sedan 2010. Därför vill jag påminna om att siffrorna för 2010 var falskt låga: Elsas 365 sjukpenningdagar och försäkringskassans statistik

 

 
Lämna en kommentar

Publicerat av på 25 oktober, 2016 i Allmänt

 

Vad håller jag på med egentligen?

Jo jag håller på och jobbar med strejkboken – del 4 i antologiserien Folkrörelse på arbetsplatsen. Den handlar alltså helt och hållet om erfarenheter av s.k. vild strejk och sittningar. Har fått in ett tjugotal fina berättelser. Vi måste tala om klass! tycker jag det tjatas en hel del om. Här är det klassen som talar. För smakprov, kolla de korta citaten som besvarar frågan – varför blev det strejk? Finns på en annan blogg, där bokserien presenteras:

Varför blev det strejk?

En annan sak jag hållit på med är att skriva en krönika för Seko-tidningen. Det är facktidningen för järnvägare, brevbärare och andra som jobbar inom ”service och kommunikation”.

Här är krönikan: Orkar du med dä?

 
Lämna en kommentar

Publicerat av på 28 augusti, 2015 i Allmänt

 
 
%d bloggare gillar detta: