RSS

Kategoriarkiv: Arbetslivet – Hamn

Nej, de slåss inte för oss alla

Jag har skrivit jättemycket om konflikten i Göteborgs hamn och nu mycket om sopkonflikten i Stockholm. På tiden att jag skriver om striden ur ett annat perspektiv. Kanske ditt? om du inte själv jobbar i hamnen eller som sopgubbe.

Men först något om det unika och det allmängiltiga. Det finns nästan alltid något med en arbetsplatskonflikt som är speciellt, unikt för just den konflikten. Och så finns det alltid en sida av konflikten som är mera allmängiltig.

Unikt och allmängiltigt i hamnkonflikten

När det gäller Göteborgs Hamn så är det på många sätt en speciell situation. Ett majoritetsfack, utanför LO, som sen snart ett halvt sekel har vägrats kollektivavtal men ändå har blivit en respekterad facklig motpart. Unikt. En arbetsgivare i en del av hamnen, med starka ekonomiska och politiska intressen i ryggen, som fått för sig att sätta stopp för den fristående fackföreningens inflytande/styrkeposition, kosta vad det kosta vill. Jag behöver inte här gå in på all mer eller mindre unik skit som det fört med sig, läs vad jag skrivit tidigare eller kolla myriaderna av länkar till tidningsartiklar och debattinlägg i facebookgruppen Vi stödjer hamnarbetarna i Göteborg.

Men det finns också en allmängiltig sida av konflikten: Utsålda samhällsviktiga verksamheter som försämras under vinstkraven, det finns det gott om. Och unionbustingliknande metoder förekommer brett på svensk arbetsmarknad idag. Företag nonchalerar regler och överenskommelser, försämrar, tipsar varandra om vad de lyckas med, bär sig åt så att det är svårt att avgöra om de är inkompetenta eller smarta, tröttar ut och trycker tillbaka basfacken. APMT är kanske extra inkompetenta eller ovanligt bra på detta alltför vanliga beteende – men jag tror snarare att det är att det blev en öppen strid som gör att eländet syns utåt.

Vanligt är det också att företag, som nu APMT, med olika metoder minskar på andelen anställda med riktiga anställningar för att få en större andel med osäkra anställningar. Det är inget nytt utan har pågått i flera årtionden. Det är en allmängiltig strategi från arbetsgivarnas sida.

Unikt och allmängiltigt i sopkonflikten

När det gäller sopkonflikten så är det speciellt att Stockholms Sopgubbar har en fortfarande levande tradition av att sätta stopp för försämringar och att agera kollektivt över företagsgränserna. Speciella är också de provokationer från RenoNordens sida (inlåsningar av nycklar, kollektivt avskedshot m.m.) som präglat hur konflikten utspelat sig. Och speciella är de konsekvenser som dålig sophämtning får för allmänheten.

Stockholmare, visa stöd för för de kämpande sopgubbarna på lördag 12/4 Medborgarplatsen 14.00 Facebookevent: Manifestation 12/8: Stöd Stockholms Sopgubbar!

Men mycket är allmängiltigt. Att försöka byta ut vana anställda mot nya, som inte kan ställa krav. Att inte inse vad som förloras när man gör sig av med de yrkeskunniga.. Att försöka dumpa villkor, sänka löner, öka arbetsbördan. Att utnyttja att det är fredsplikt när ett ”stort” kollektivavtal är påskrivet, att passa på att i skydd av fredsplikten försämra andra gällande villkor… Det är sånt som många utsätts för på många arbetsplatser. För att inte tala om alla inkompetenta upphandlingar. Upphandlingen av sophämtning i Stockholm är ett praktfullt exempel på det – men inte unikt.

Hur vi ser på dem som kämpar

Ibland väcker kämpande kollektiv avundsjuka. Vilket förstås underblåses av arbetsgivarna. Man pekar och säger: Varför ska dom bråka, dom har det bättre än vi? Ja, kanske det är för att de törs ”bråka” som de har det bättre och kanske ni också skulle kunna få det bättre? Och förresten, har du kollat om det som sprids om dem är sant eller överdrifter och skitsnack?

Men det finns också ett motsatt, positivt utpekande: Det är när man säger: De slåss för oss alla!

Med tanke på hur mycket jag skrivit om de här konflikterna, så behöver jag väl inte förklara att jag tycker att det är viktigt att uppmärksamma och stödja de strider som faktiskt pågår. Men jag vill framföra en varning. De slåss för oss alla! är förstås ett positivt pepp. Men man måste tänka ett steg längre.

Kommer ni ihåg konflikten på Lagena år 2009? Arbetarna på Lagena tog modigt strid och gick ut i strejk då företaget sa upp fasta anställningar för att byta ut dem mot bemanningsanställningar. Liknande utbyten pågick och pågår på hela arbetsmarknaden. Det växte en tro på att Lagenastriden skulle ändra på den saken, att deras strid skulle leda till att lagar och/eller kollektivavtal skulle ändras på något avgörande sätt. Men om liknande försämringar sker på 10000 arbetsplatser och man tar strid mot det på 1 arbetsplats och inte tar strid mot det på 9999 arbetsplatser, då sitter arbetsgivarna säkert. Det hade behövts att fler följt Lagenaarbetarnas exempel. Det hade behövts 2, 3, många Lagena, en spridning, för att någon riktig förändring skulle tvingas fram.

Så tänk inte att några andra tar din strid åt dig. Alla måste vara med och ta strid mot de allmängiltiga problemen och försämringarna. Stöd dem som kämpar, men glöm inte att det allra bästa stöd du kan ge ett kämpande arbetarkollektiv är att ta strid i liknande frågor på din egen arbetsplats, med dina arbetskamrater, på den nivå ni klarar av.

Hjältar och grodor

De slåss för oss alla! kan också vändas i besvikelse om hjältarna gör ”fel” på något sätt. Men 1 stycke perfekt strid efter regelboken är inte det som saknas idag. Det som saknas är många strider. När många kollektiv tar strid efter sin förmåga spelar det inte så jäkla stor roll om inte allt blir perfekt.

mekaniska grodor 1 - KopiaNi vet såna där mekaniska grodor i ett stånd på ett nöjesfält? De tittar upp ur hål och så ska man banka ner dem. Det går lätt så länge de sticker upp huvudet lite glest här och där. Men när de ploppar upp tätare och tätare, då blir de svåra att slå ned. Nu är ju inte vi mekaniska grodor utan arbetarklass, men låt oss ändå lära av dem. Vi ska sticka upp på många ställen.

Strid efter förmåga, ja. Måste inte de som är starkare ta strid för dem som är i en svagare position? Jo, så är det, men det betyder inte att 1 kan ta striden för 9999. Däremot är det så att om många tar strid, kan vi se till att även de svagare grupperna och individerna får del av det vi vinner.

Strid strid strid. Låter det för militant? Ta det inte så. Det viktiga är att vi snackar ihop oss och gör något mer än bara klagar. Att vi står på oss och gör det kollektivt. Att vi inte bara applåderar (eller blir avundsjuka på) dem som kämpar utan att vi också ser de möjligheter som vi faktiskt har, vi och våra egna alldeles underbara vanliga tröga arbetskamrater.

Börja där ni är med det ni kan ta tag i nu. Vi kan inte få något annat än det vi själva är beredda att kämpa för tillsammans.

Tidigare på bloggen om de nämnda konflikterna:
Kategorin Arbetslivet – Hamn
Kategorin Arbetslivet – Sopgubbar

Och för att dra nytta av andras erfarenheter på många sorters små och stora arbetsplatser, läs och diskutera berättelserna och tipsen i Folkrörelse på arbetsplatsen-serien.

Bilden är en reklambild från Gröna Lund

Annonser
 

Dom som kämpar har det alltid för bra

Jag ska börja med att citera mig själv från facebook 14 juli 2017:

Det finns tydligen arbetargrupper som har det alldeles för bra, och därför ska acceptera försämringar. Som sopgubbar, de ska acceptera sänkt lön och höjd arbetsbelastning. för att de som inte lyfter en säck redan har bestämt hur mycket de ska ha i vinst.

Som hamnarbetare, de ska acceptera att inte längre få företrädas av sin fackförening och att inte längre ha fast jobb. Vadå – kräva att ha en riktig anställning, när så många andra har osäkra jobb?

Hör ni hur det låter?

Jag vill påminna om att det där gnölet om folk som har det alldeles för bra, det hörs inte bara om ”manliga högavlönade arbetargrupper”. När sjuksköterskorna på barnintensiven i Lund sa upp sig kollektivt inför en försämring (se berättelsen Sitt ner i båten i antologin Slutsnackat) , då spred landstingspolitiker lögner om vad de tjänade. De gick ut med siffror som kanske kunde stämma ifall sjuksköterskorna alltid jobbat nästan dygnet runt och det vore julhelger varje månad.

Lögner sprids och avundsjuka underblåses, inte mot dem som har det ”för bra”, utan mot dem som kämpar.

Städarna på pendeltågen i Stockholm, som sägs upp fast de egentligen behövs, därför att ett för lågt anbud har lagts och antagits – om de tar en öppen strid så kommer det att ljugas och gnölas om dem också, tro mig. Även de kommer att ha det ”för bra”.

Vad kan vi göra åt det? Skit i skitsnacket, kämpa och stöd varann.

Här är några uttalande från vårdarbetare nu under sopstrejken:

Agneta Lenander, sjuksköterska skriver  ”Till alla er som nu gråter krokodiltårar över sjuk- och undersköterskors låga löner när det ni vill bekämpa är de strejkande sopgubbarna vill jag bara säga en sak: sluta med det och sluta använda oss vårdarbetare som ett slagträ i debatten. Om du på allvar hade brytt dig, hade situationen inte sett ut som den gör i dag ” Läs hela artikeln i Etc Sluta använda oss sjuksyrror som ett slagträ i debatten. (Artikeln fanns först i Sydsvenska Dagbladet, men togs av någon anledning bort därifrån. Nu alltså i tidningen Etc istället.)

Nätverket En annan vård är möjlig skriver så här: Vi är vårdpersonal som sedan länge kämpar för en hållbar arbetsmiljö och adekvat löneutveckling över ett helt arbetsliv. Vi stödjer er strid mot lönedumpning och försämringar i arbetsvillkoren. I media ses försök att ställa vårdpersonal och sophämtare mot varandra. Orsaken till orimliga löner inom vården ligger dock inte hos sophämtarna utan hos ansvariga politiker. Det är genom gemensam kamp över yrkesgränser och inte splittring som en förändring är möjlig. Den 3 september kommer landsomfattande vårdprotester äga rum där ni är varmt välkomna att delta.

Från Jordbro Vårdcentral kom detta:  ”Solidariska hälsningar från Jordbro vårdcentral. Vi har diskuterat er kamp mot försämrade arbetsvillkor och lönedumpning och ger vårt fulla stöd. Er strid är exemplariskt för situationen på många arbetsplatser runt om i Sverige. Systemet med upphandlingar och privatiseringar har styckat upp välfärden och gjort många jobb osäkra. Inom vården kämpar personalen sedan länge för högre lön och mot en allt tuffare arbetsmiljö. Ingen hos oss står bakom pratet om att sopgubbarna tjänar för mycket utan vi ser att det är ett sätt att splittra olika yrkesgrupper. Att ni visar att man kan vägra försämrade arbetsvillkor är en inspiration för oss alla. ”

Sidan Höj vårdlönerna – Partipolitiskt obunden sida för alla som tycker att undersköterskor är värda mer respekt! skriver: ”Vi står på sopgubbarnas sida! Just nu försöker politiker och mediernas ledarsidor ställa vårdpersonal mot sopgubbarna. Det är något vi inte ställer upp på. Detta eftersom vi vet att vi inte kommer få det bättre för att andra får det sämre. Vi som kämpar för högre vårdlöner ställer oss helhjärtat på alla strejkande sopgubbars sida. Vi anser att även fler arbetare borde strejka för förändring. Endast gammal hederlig kamp kan åstadkomma förändringar i Sverige.”

Ja, vi måste kämpa, och solidariteten måste vara ömsesidig. Här passar det bra, tycker jag, med den här bilden från min blogg. Det är ett gäng hamnarbetare som är med på sjuksköterskestudenternas ”Inte under 25000”-manifestation den 24 april 2013. Blogginlägget finns här: Fyra bilder och ett tal från 25000-manifestationen. 2013-04-24 ssk-demo (1)

Läget i sopstriden: ”Strejken är över” påstod Stockholms Stad om konflikten på RenoNorden i måndags. Men Stockholms Sopgubbar går inte tillbaka till Reno. Det märks på stan. Sopor börjar stinka på många ställen. Klaga på dålig sophämtning, lukt och råttor till Stockholm Vatten: kund@svoa.se . Det börjar även märkas i Malmö att sopgubbarna på Reno där har slutat jobba övertid och följer regelboken istället.

sopor 0720-3Jag har fått in många bilder från överfulla sopkärl och soprum. Lägger bara in en bild nu, men det kan bli en hel fotosida. Vem som helst får gärna lägga upp bilder och sprida bilder i och från albumet #sopstrejk i facebook-gruppen Vi stödjer kämpande sopgubbar runtom i Sverige.  På den stora stödsidan Vi stödjer Stockholm Sopgubbar hittar du massor av stöduttalanden och artiklar.

Mina tidigare inlägg om sopstriden: Du är inte avskedad – du strejkar! och När soporna ligger kvar – klaga uppåt. Mina tidigare inlägg om hamnstriden finns i kategorin Arbetslivet – Hamn

 

13 punkter om konflikten i Göteborgs hamn

lockoutklipp_bred_2

TILL ALLA FACKLIGT AKTIVA OCH ARBETSLIVSINTRESSERADE

Det sprids så mycket konstigt och okunnigt om konflikten i Göteborgs hamn. Bland annat en hel del artiklar där det skrivs om strejken i Göteborgs hamn – fast där inte pågår någon strejk, inte sedan 24 januari då hamnfyran genomförde en endagsstrejk.

Eftersom jag har följt konflikten hyfsat noga så skulle jag vilja bidra med att reda ut några saker.

1. Majoritetsfacket Hamn4an organiserar 85% av hamnarbetarna i Göteborgs hamn. 4an är en avdelning inom Svenska Hamnarbetarförbundet som funnits i Sveriges hamnar sedan 1972.

2. Hamnarbetarförbundet har tidigare sökt inträde i LO, men fick nej därför att Hamns stadgar innehåller regler som LO inte kunde acceptera att ett medlemsförbund har. Citerar Hamns hemsida: ”Grundvalen i Hamnarbetarförbundet är medlemmarnas bestämmanderätt; alla viktiga beslut om avtal och konflikter fattas av berörda medlemmar och alla funktionärer väljs för begränsade mandatperioder av medlemmarna i öppna och demokratiska val.”

3. Den aktuella konflikten pågår i containerterminalen, den del av Göteborgs hamn som drivs av arbetsgivaren APMT, ett av de företag som tog över olika delar av hamnen då Göteborgs stad sålde ut den. I övriga hamndelar pågår ingen konflikt. Stridsåtgärderna från Hamn4ans sida har bestått i perioder av övertids-, nyanställnings- och inhyrningsblockad samt några punktstrejker, senast en endagsstrejk den 24 januari 2017.

4. Konfliktens bakgrund är att APMT Gothenburg fick en ny ledning som började tillämpa arbetar- och fackfientlig personalpolitik. Det ledde till att Unionen la ner sin klubb, Ledarnas klubb blev passiv och även Transportklubben har vittnat om att det blev svårare att bedriva facklig verksamhet. APMT la sig i interna fackliga frågor, nonchalerade regler i semesterlagen och föräldraledighetslagen etc. Sen meddelade de att Hamns skyddsombud inte längre skulle respekteras som skyddsombud. Sen slutade de förhandla med Hamn4an.
Läs/Lyssna här om hur det började: Unionen lagt ner klubb på APM Terminals (P4 Göteborg).

5. I hamnen har funnits en överenskommelse som kallas 80/20-uppgörelsen. Den innebar att 80% av hamnarbetarna ska ha riktiga anställningar (fasta jobb, vikariat). APMTs VD har sagt i intervju att han inte gillar 80/20-uppgörelsen, utan hellre skulle vilja ha tvärtom. Vilket skulle innebära 20% riktiga anställningar och 80% timmisar eller blixt som de kallas i hamnen. Blixt är för övrigt undantagna från LAS och kan jobba utan riktig anställning hur länge som helst. APMT har ensidigt sagt upp 80/20-uppgörelsen, som alltså inte längre gäller.

6. APMT har i nästa steg varslat om uppsägning av ett stort antal fast anställda och vikarierande hamnarbetare. Nästan alla som blir berörda av uppsägningar är medlemmar i Hamn4an, men Hamn4an förvägras att förhandla och får inte ens se turordningslistan. Misstankar finns om att försöken att bli av med den stridbara Hamn4an har gjorts just för att slippa dem när riktiga anställningar ska göras om till osäkra (se punkt 5).

7. Hamnarbetarna tjänar, oavsett vilket fack de är med i, ca 29000 kr i månaden, plus ev OB och övertid. Inte 50000 som har spritts från arbetsgivarsidan, det är alt facts. Och konflikten har inte i något skede handlat om lön. Hamn4an har ju varit inblandad i förhandlingarna om löner, scheman etc i många år och står bakom de flesta avtal som slutits även om de inte varit undertecknande part.

8. Hamnarbetsgivarna har kollektivavtal med Transport, som är minoritetsfack i hamnarna. Hamnarbetarförbundet har ändå respekterats som fackförening och har deltagit i förhandlingar, arbetsmiljöarbete etc. Men när nu APMT har satt stopp för detta i containerhamnen, så hänvisar de till att de inte har kollektivavtal med Hamn4an. Därför har båda parter, och medlarna, tagit upp kollektivavtal som en möjlig väg att lösa upp den låsta situationen. Det har alltså inte kommit upp som konfliktfråga, utan snarare lösningsfråga. I sitt senaste varsel om övertidsblockad från 15 maj kräver Hamn kollektivavtal ”eller annan nöjbar lösning”.

9. Det viktiga för APMT när det gäller avtal, är att Hamn4an ska åläggas fredsplikt. Hamn4an å sin sida kräver att få fulla rättigheter som avtalspart, om de ska gå med på fredsplikt. Historiskt har Hamn inte alls varit negativa till kollektivavtal. År 1980 strejkade de i 6 veckor för att få kollektivavtal. De förlorade den striden. Sedan dess har de arbetat utifrån de förutsättningar som de har som icke kollektivavtalsbundet fack. Nu när kollektivavtalsfrågan kommit upp igen, har de varit positiva. Helst vill de ha ett trepartsavtal tillsammans med Transport (inte unikt på svensk arbetsmarknad). Men de har också lagt fram flera andra förslag. Läs här om deras senaste förslag: http://hamn.nu/article/2420/

10. En del saker APMT har gjort är lagbrott, annat inte. Hamn4an har under konfliktens gång fått företaget att rätta till en del av de fel som begåtts. De har också stämt APMT för vissa lagbrott. Lär komma upp i AD någon gång framöver… Men sammantaget handlar konflikten om att stå upp mot unionbusting-metoder. När APMT får en fackförening att helt enkelt ge upp och lägga ner sin lokala klubb eller när de ensidigt säger upp en överenskommelse om att 80% av arbetarna ska ha riktiga anställningar, så är det inget som löses i AD. Hamn4an har valt att inte bara springa efter det framplöjande företaget och säga: Nu gjorde ni fel, nu gjorde ni fel! De har försökt ställa sig framför, sätta ner foten och säga: Sluta hålla på så här! Ur den synvinkeln har stridsåtgärderna varit milda.

11. Den nu pågående övertidsblockaden (15/5-30/6) från Hamn4ans sida borde inte vara ett stort problem för APMT, eftersom det enligt dem är stor övertalighet i hamnen och de har varslat om stora uppsägningar. Men nu har APMT svarat med lockout kvällar och nätter (19/5-30/6). Skift- och nattarbetande hamnarbetare utestängs, och hamnen stängs för kunderna. Det slår långt hårdare mot hamnverksamheten än det som Hamn4an sammanlagt gjort under hela konflikten.

12. Det alla borde inse är att det är APMT som orsakat konflikten. Någon liknande situation finns – än så länge – inte i övriga hamndelar i Göteborg eller andra svenska hamnar där Hamnarbetarförbundet har majoritet och det lunkar på som vanligt med förhandlingar, arbetsmiljöarbete etc. Men arbetsgivareföreningen Sveriges Hamnar hoppas tydligen på att eländet ska sprida sig, de har uppmanat andra hamnföretag att göra som APMT.

13. Avslutar med en personlig reflektion: Jag har varit organiserad och aktiv i LO-anslutna fackförbund, tillsammans med mina arbetskamrater, i hela mitt arbetsliv. Något annat har inte funnits på kartan för mig. Om jag hade arbetat i Göteborgs hamn, så hade jag med största sannolikhet varit med i Hamn4an tillsammans med mina arbetskamrater. Det hade funnits på kartan. Och oavsett, så är det självklart att stå på arbetarkollektivets sida i den här konflikten.

UPPDATERING 20 JUNI 2017. Idag går APMT ut med att de ska varsla ytterligare 160 anställda om uppsägning. Observera att detta sker efter att APMT stängt hamnen 2/3 av dygnet sedan 19 maj. Observera också att konflikten endast gäller containerterminalen. I övriga hamndelar, med andra arbetsgivare än APMT, pågår verksamheten för fullt, utan minsta arbetsbrist, snarare tvärtom.

/Texten har redigerats i vissa stycken sedan jag först la upp den, för att bli tydligare. Jag får frågor och synpunkter och jag rättar/förtydligar när jag märker att det behövs. Så om du citerar texten i något sammanhang, kolla gärna att du har senaste version./

För att följa vad som händer

Alla inlägg jag gjort om konflikten finns i kategorin Arbetslivet – hamn

Hamnarbetarförbundets webbsida: hamn.nu

På Facebook finns Hamn4an och gruppen Vi stödjer hamnarbetarna i Göteborg. Bilden i inlägget kommer från stödgruppen.

 
Lämna en kommentar

Publicerat av på 24 maj, 2017 i Arbetslivet - Hamn

 

Torka upp i det blå skåpet

20170202_171308 Göteborg - Kopia.jpg

Bilden visar flygbladsutdelare med banderoll i Göteborg

Det var ett tag sen jag skrev om situationen i Göteborgs hamns containerterminal som drivs av APM Terminals. Utåt sett har inte mycket hänt på ett bra tag. Hamn4an har legat lågt – medlemmarna har givit sin styrelse mandat att varsla om fler punktstrejker, men styrelsen har avvaktat. Övertidsblockad har gällt fram till sista april och en ny sådan är varslad till 15 maj. APMTs varsel om att säga upp ett stort antal fastanställda och vikarier, ligger kvar. Den underförstådda avsikten är att byta ut riktiga anställningar mot osäkra. De vägrar fortfarande förhandla med Hamn4an.

APMT trappar upp

Det som nu har tillkommit är att APMT har varslat om lockout mot alla Hamnarbetarförbundets medlemmar i containerterminalen mellan klockan 16.00 och 07.00 på vardagar 19:e maj till och med den 30:e juni. Hamnarbetare som arbetar skift och natt utestängs alltså från hamnen under dessa tider. APMT skriver i ett pressmeddelande att terminalen kommer att vara stängd på vardagskvällar och nätter under perioden. Hur stridsåtgärderna ska fungera i praktiken tycks de själva inte veta. Klart är i alla fall att deras varsel drabbar hamnen och dess kunder mångdubbelt mer än Hamn4ans hittills vidtagna stridsåtgärder under konflikten. Man kan ana en viss desperation.

Här skriver Hamn4an om den aktuella situationen: APM Terminals trappar upp konflikten i containerterminalen – varslar om nedstängning och lockout

En annan sak som kommit fram sen sist, är att arbetsgivarföreningen Sveriges Hamnar har uppmanat sina andra medlemsföretag att följa APMTs exempel och sluta förhandla med Hamn, sluta respektera deras skyddsombud etc. Antagligen är det störande att det i övriga hamndelar i Göteborg och i andra hamnar i landet, lunkar på och fungerar bra med Hamnarbetareförbundet som motpart i praktiken. Hamn är en stark och stridbar fackförening men det är ju inte så att de bråkar i onödan.
Sveriges Hamnar har än så länge inte fått gehör för sin uppmaning. De andra hamnföretagen kanske är kloka nog att inte försätta sig i ett sådant konfliktläge gentemot majoriteten av de anställda.

Som jag skrivit om tidigare: Fackfientliga angrepp och arbetarovänlig personalpolitik leder till motstånd från dem vars arbete hela verksamheten vilar på. Det visar sig både i formella stridsåtgärder och i det dagliga arbetet. Entusiasmen för att göra ”det lilla extra” lär inte vara stor hos dem som mötts av arbetsgivarens långfinger lite för många gånger. Det kan man räkna ut med lillfingret. Men läget i containerhamnen beror också på dåliga beslut som en företagsledning fattar då de inte förstår att lyssna på dom som kan jobbet och vet vilka problem som finns och hur de kan lösas. Problem av den arten orsakades av APMTs ledning redan innan de aktuella konflikterna blossade upp.

Och faktum är att APMT sket i det blå skåpet redan från början genom provokationer och nonchalans mot arbetarkollektivet och dess fackförening. Torka upp och börja om.

För att följa vad som händer

Alla inlägg jag gjort om konflikten finns i kategorin Arbetslivet – hamn

Hamnarbetarförbundets webbsida: hamn.nu

På Facebook finns Hamn4an och gruppen Vi stödjer hamnarbetarna i Göteborg

 
Lämna en kommentar

Publicerat av på 12 maj, 2017 i Arbetslivet - Hamn

 

Strejk på tisdag 24 januari i Göteborgs hamn

16nov5

Bilden är från en av punktstrejkerna i november 2016. Strejkvakt och stödjande supportrar vid Port 4, Indiska Oceanen 11 i Göteborgs hamn.

Strejk i APMT-hamnen i Göteborg nu på tisdag 24 januari kl 12-20. Denna strejk genomförs samtidigt som förhandlingar ska inledas om uppsägning av ett 60-tal hamnarbetare – förhandlingar där Hamn4an vägras företräda sina medlemmar, trots att de organiserar 85% av hamnarbetarna och ännu större andel av de uppsägningshotade.

Hamnarbetarförbundets information: Konflikten trappas upp efter att Hamn4an utestängts från att företräda uppsägningshotade medlemmar 

APMT hävdar alltså att det är arbetsbrist i containerhamnen. Därför är det lite konstigt att de har ringt runt och förlängt anställningarna för visstidare. De skulle slutat sista mars men förlängs nu t.o.m. maj. Så var det med den arbetsbristen…

Så här säger hamnarbetaren Stefan Karlsson om den saken:

”Ok! Dags för en översättning. Det här är vad APMT menar: ‘Vi kan inte använda extrapersonal som vi vill, så de som vi tänkte sparka och använda som extrapersonal måste vi ha kvar på vikariat eftersom vi annars hade varit underbemannade!’ Otroligt självavslöjande och cyniskt. Trots låg omsättning så är den personalstyrka som idag finns ej övertalig, vilket talar för sig själv. Ytterligare ett bevis är att nästan ingen beviljas semester, eftersom produktionen inte tål några bortfall. Och då talar vi om en period långt bortom semesterperioden. Kom igen! Snacka om att skjuta sig i foten, ladda om och sedan skjuta sig i andra foten. Detta börjar ju låta som en parodi på allt vad arbetsplats och ledning handlar om. Någon slags extremt skruvad variant som inte ens Monty Python skulle kunna komma på.”

Och så här säger hamnarbetaren Erik Helgeson om den utdragna konflikten i hamnen:

”Det är vi som lever ledningsbesluten och uppgörelserna. Det är vi som ska vara ”den ökade flexibiliteten”. Det är vi som gör jobben alla andra så gärna har åsikter om, räknar på och reducerar till skit och ingenting.

Det är väl den pusselbiten som fattas hos höjdarna när de ska analysera konflikter – stora som små, formella som informella- på arbetsmarknaden. När de går hem till sitt och börjar uppdatera sitt CV inför ”nya utmaningar”, så står vi kvar och ska förhålla oss till en förändrad verklighet som har konsekvenser för allt – familj, fritid, relationer, barnens förutsättningar, arbetskamraternas hälsa – under lång tid framöver.

Det som inte funkar, funkar fortfarande inte. Även om de är överens om motsatsen. Det vi inte kan acceptera, är fortfarande oacceptabelt. Och de utlovade produktionsmiraklen uteblir även om man skrivit ner kostnaderna och upp arbetsbelastningen på ett nytt papper. Det går inte att piska fram lagarbete och det där lilla extra i en organisation som inte lyssnar eller bryr sig.

När de frågar hur länge vi orkar kämpa är det det jag tänker: Det är lättare att vara uthållig när man faktiskt ska leva med slutresultatet hela vägen till 2050-talet. Vi är rätt ensamma om det runt förhandlingsbordet…”

Om konflikten fortsätter lär det bli fler strejker och internationella stödaktioner. APM Terminals och ägarna Maersk är kända för antifackliga metoder i fler av sina hamnar runtom i världen. Medan Hamn4an å sin sida är kända för att alltid ställa upp när hamnarbetare runtom i världen ber om stöd och sympatiaktioner. Se gärna hälsningarna från hamnarbetare världen över i mitt förra inlägg om hamnen Strid, stöd och mössa i hamnkonflikten.

Följ vad som händer på Hamnarbetarförbundets sida Hamn.nu

På facebook finns gruppen Vi stödjer hamnarbetarna i Göteborg.  Det har också bildats en lokal stödgrupp i Göteborg, som inte bara är virtuell utan kan göra mer rejäla insatser. Stödgruppen kan nås via kontaktuppgifter som finns i facebookgruppen, eller via mail till cathholt@gmail.com. Så här presenteras stödgruppen:

Stödgrupp för Hamnarbetarna – Göteborg

Stödgruppen för Hamnarbetarna är en partipolitiskt och fackföreningsobunden grupp som samlar alla som vill arbeta aktivt till stöd för strejken oberoende av parti- eller fackföreningstillhörighet.

Stödgruppen kommer att dela flygblad, samla in pengar, anordna stödfester, dela artiklar och på andra sätt bilda opinion för Hamnarbetarna och deras kamp. Det stöd som Hamnarbetarna efterlyser är det stöd som vi kommer att försöka ge.

Stödgruppen kommer inte att driva någon egen politisk eller facklig linje utan kommer att dela texter och uttalanden från Hamnarbetarnas förbund eller texter som har godkänts av dessa.

Alla mina blogginlägg om konflikten i Göteborgs hamn hittas i kategorin Arbetslivet – Hamn.

 
1 kommentar

Publicerat av på 19 januari, 2017 i Arbetslivet - Hamn

 

Strid, stöd och mössa i hamnkonflikten

Konflikten i Göteborgs hamn – containerhamnen APM Terminals – fortsätter. (Mina tidigare inlägg om konflikten finns i kategorin Arbetslivet – Hamn.)

Hamn4an har varslat om en ny övertids- inhyrnings- och nyanställningsblockad 6 jan – 28 feb 2017. Planering pågår av nya strejker och globala stödaktioner från Hamns systerfack inom IDC. Nytt medlemsmöte i januari.

Det nya varslet har föregåtts av att Hamn4an, med en dåres envishet (kan man tycka som utomstående) har gjort fler försök att komma till tals med APMT med fredliga metoder. APMT vill uppenbarligen inte ha en fred som innebär respekt för de anställda och deras fackliga organisationer.

APMT har å sin sida varslat om uppsägning av ca 60 hamnarbetare. Det har uppfattats som ett utpressningsvarsel. Alltså avsett att försöka skapa splittring och tvinga igenom att Hamn4an gör eftergifter när det gäller arbetsvillkoren.

APMT har dessutom meddelat att Hamn4an ska uteslutas från att förhandla om dessa uppsägningar av Hamns egna medlemmar! Och så har de enligt uppgift förbjudit hamnarbetarna att bära kläder, kepsar etc med sin fackförenings logga i hamnen. Kort sagt, provokationerna kommer tätt.

Igår 29/12 gjorde ”Eftermiddag i P4 Göteborg” ett bra inslag som bl.a. innehåller intervju med Hamn4ans Peter Annerback. Klicka här så kommer du in på rätt ställe i programmet

hamnluva

Kanske även vi som inte jobbar i hamnen kan visa vad vi tycker om APMTs unionbusting-metoder genom att bära Hamns logga? Klicka på mössorna eller här om du vill komma till sidan där man kan beställa mössa, keps och andra plagg.

Här följer en rad solidaritetshälsningar (upplagda av Hamnarbetarförbundet på Youtube) från hamnarbetare i andra APM-hamnar. Klippen är textade på svenska.

Avslutar med den föreläsning som Hamns ordförande Eskil Rönér höll i ABF-huset o Stockholm i november 2016. Och som vanligt hittar du mer detaljerad info på hamn.nu.

Stödgruppen på facebook, där det kommer löpande info och ett o annat skvaller, finns här: Vi stödjer hamnarbetarna i Göteborg

 
Lämna en kommentar

Publicerat av på 30 december, 2016 i Arbetslivet - Hamn

 

Skitfrågor vs unionbusting

16nov1
Strejkmöte i hamnen Foto: En fluga på väggen

22 november 2016
”Många små skitfrågor egentligen” sa en förtroendevald om de frågor som konflikten i hamnen började med. Han menade inte att frågorna är skitfrågor för berörda medlemmar eller för fackföreningen – utan att det är frågor som i normala fall, t.ex. med tidigare ledning i AMPT-hamnen, hade lösts snabbt och enkelt mellan arbetsgivare och fack.

När semesterbeskeden lämnas först andra veckan i maj, när anställda nekas föräldraledighet i strid med lagen, då är det mycket viktiga frågor för den som drabbas. Det är frågor som en fackförening med självaktning inte kan släppa bara för att arbetsgivaren trilskas. Varför skulle man annars ha en fackförening?

När företaget hindrat Hamn4an från att informera medlemmarna om pågående förhandlingar och att ta med valda representanter från arbetsområden på möten som direkt berör deras vardag, då är det försök att slå tillbaka den fackliga styrkan. Men det slår också tillbaka på företaget. APMT verkar vara en klantig företagsledning, just för att de inte tycker sig behöva lyssna på de anställda. Flaskhalsar och problem i arbetsprocesserna har uppstått helt i onödan. Det drabbar i sin tur de företag som är beroende av hamnen.

Det märktes t.ex. när Svensk Skeppsmäklarförening skrev om konflikten. Naturligtvis gillar de inte strejken – men det är också helt uppenbart att de är irriterade sen länge på APMTs nya ledning i hamnen. GP: Hamnstrejken orsakar stor skada – tvångsmedla.

Tålamod

Utomstående intressenter som dessa vädjade redan i samband med punktstrejkerna i våras om att få en chans att bidra till att lösa konflikten. Vilket ledde till att Hamn tålmodigt under flera månader försökte förhandlingsvägen – igen.

Men APMT vägrade diskutera konstruktiva kompromissförslag, vägrade lämna ett eget förhandlingsbud, vägrade medling. Istället har de ägnat sig åt att i tysthet arbeta fram en ny arbetsmiljöorganisation, där 85% av hamnarbetarna (dvs Hamn4ans medlemmar) inte längre ska få utse skyddsombud. Detta på en arbetsplats med stora skaderisker, där Hamn4an, med sina idag ca 20 skyddsombud, under mer än 40 år har arbetat för en bättre och säkrare arbetsmiljö.

Tålamodet brast. Under förra veckan genomförde Hamn4an en rad punktstrejker i hamnen. Övertidsblockad och blockad mot nyanställningar och bemanningsanställningar inleddes veckan innan och pågår fortfarande.

Lucka i lagen?

Vad gör nu arbetsgivarorganisationen Sveriges Hamnar? Försöker de ta APMTs ledning i örat och säga att ni märker väl att Hamn inte ger sig, nu blir det medling, basta!?

Nej, de går ut och driver som sin viktigaste fråga att Hamns möjlighet att lagligen strejka beror på en lucka i lagstiftningen. GP: Hamnstrejken avslöjar en lucka i lagen. De tycker att eftersom APMT har kollektivavtal med Transport (som är minoritetsfack i hamnen) så borde fredsplikt gälla även för Hamn.

Hamn har i åratal önskat kollektivavtal, ett trepartsavtal tillsammans med Transport – en lösning som inte är unik på svensk arbetsmarknad – och skulle i så fall också stå under fredsplikt. Men nu lämnar jag det åt sidan och tittar på vad det skulle innebära för oss alla om ”luckan i lagstiftningen” täpptes igen. Det skulle istället öppna luckan för gula fack, dvs arbetsgivarstyrda fackföreningar:

Allan  ❤ Jocke

Arbetsgivare Allan tecknar ett uselt kollektivavtal med Förbundet ”Jockes fack” som består av Allans brorson och några av hans kompisar. Det skulle då innebära att ett annat fack inte får ta till stridsåtgärder mot Allan, även om de har medlemmar, kanske t.o.m. organiserar majoriteten av Allans anställda. Det skulle inte hjälpa om detta andra fack var Transport, HRF, Unionen, Metall… ”Jockes fack” står ivägen. Tycker du att det låter som en hårddragen tanke? Då vet du inte hur det ser ut på dagens arbetsmarknad. Om företagen kan spärra andra fackföreningar genom att skaffa sig gula fack, så kommer det att bli fler gula fack, punkt.

Nytt utspel

Hamn hävdar envist att konflikten går att lösa: GP: Hamnkonflikten kan lösas – om viljan finns

Medan APMT meddelar att de drar in Peter Annerbacks – ordförande i Hamn4an – betalda fackliga tid, retroaktivt(!) från 4 november. Det handlar om facklig tid som tillkom för fyra år sen på dåvarande APMT-ledningens initiativ.

Detta utspel lär inte ta kål på Hamn4an eller få dem att släppa sina helt rimliga krav. Men det säger något om vad APMT håller på med och hur de ser ser på sina anställda och deras organisation, som något man kan köra över. Jag undrar om de förstår vilka de stungit haver? Inte nog med att Hamn är en stark organisation, internationellt har hamnarbetarna ett starkt nätverk som inte brukar dra sig för sympatiåtgärder när så krävs.

Unionbusting

Något kliar i detta. Är APMTs Göteborgsledning bara ett udda, klantigt gäng som borde tas i örat? Eller är deras sätt att blåköra en del av den unionbusting-strategi som i relativ tysthet redan drivs på många andra arbetsplatser?

Som Raymond Staedel, fackligt aktiv arbetare i ett helt annan bransch, livsmedelsindustrin, uttrycker det:

”Det verkar pågå en drive understödd av LI (arbetsgivarorganisationen) med någon typ av ”unionbusting”, det har vi märkt på våra Livsklubbar. Allt ska ifrågasättas. Även sådant som vi tidigare varit överens om med företagen, vill de inte längre kännas vid. Fighten pågår lokalt hela tiden / … / vi på klubbarna ”blöder” av alla ”knivar i ryggen” som LI förser företagen med….”

Detta händer i fler branscher. Att jag tar upp livsmedelsbranchen beror på att ett par av cheferna i APMTs Göteborgs-ledning kommer därifrån. Kanske tycker de att de nu vet hur man gör och vill ta ett kliv till i unionbustingkarriären.

Ur det perspektivet är det som händer i Göteborgs hamn en avgörande strid inte bara för hamnarbetarna utan för alla arbetare och tjänstemän. En signal om att vi måste sätta ner foten, alla våra fötter, när arbetsgivarna med en blandning av nonchalans och aggressivitet försöker trycka oss tillbaka, lite till och lite till.

LYSSNA PÅ LÖRDAG

Vi kan lyssna på och stödja hamnarbetarna, de tar en strid som berör oss alla.

Nu på lördag 26/11 2016 kommer Hamns ordförande Eskil Rönér till Stockholm och berättar om konflikten. Programpunkten heter ”Konflikten på jobbet” och äger rum kl 13.15-14.00 under Socialistiskt Forum i ABF-huset. Läs mer om det här: Konflikten på jobbet – Striden i Göteborgs hamn
Facebookevent

Följ även vad som händer på www.hamn.nu

 

Facebook: Vi stödjer hamnarbetarna i Göteborg

Alla mina blogginlägg om hamnkonflikten hittar du i kategorin Arbetslivet – Hamn.

 
Lämna en kommentar

Publicerat av på 22 november, 2016 i Arbetslivet - Hamn

 
 
%d bloggare gillar detta: