RSS

Kategoriarkiv: Arbetslöshet – Vi organiserar oss

Då blir chefen nervös

Del 10 av berättelsen om hur vi organiserade oss som arbetslösa.

Den 13 september 2007 bildades äntligen ortsklubben inom Livs Stockholmsavdelning. De som kom på mötet för att vara med och bilda klubben var dels arbetare från åtta små arbetsplatser utan egen fackklubb, dels arbetslösa livsmedlemmar. De allra flesta var nya ansikten för mig.

För många var det nog deras första fackmöte, och vi hann prata om flera olika saker som deltagarna undrade över. Det visade sig att många inte vet vad de har rätt till. Ett exempel: En del betalar egen hemförsäkring hos Folksam fast de har försäkring genom Livs. De fick veta att de ska ha pengar tillbaka. Såna besked ger alltid glada miner.

En annan sak som gjorde oss glada:
Bland mötesdeltagarna fanns ett gäng asiatiska tjejer, som alla kom från samma arbetsplats, där de jobbade med att tillverka pastasallader. De berättade att fast företaget har kollektivavtal så hade arbetarna inte fått lönehöjningen som de skulle fått den 1 april 2007. Det fanns andra problem också, övertidsarbete nästan varje dag till exempel.
Men när tjejerna i förväg meddelade sin chef att de alla skulle gå på fackmöte, så de kunde inte jobba över den 13 september, så sa han inte emot. Tvärtom – han lovade genast att de ska få sin löneförhöjning.

Det visar hur viktigt det är att försöka hålla ihop och agera tillsammans även på en liten arbetsplats. Hade det bara varit en person som sagt att hon inte kunde jobba över för att hon skulle gå på fackmöte, så hade chefen kanske tjafsat med henne eller försökt få de andra arbetarna att att vända sig emot henne.
Men när nästan alla anställda går på fackmöte blir chefen nervös.

Vi utsåg en liten interimstyrelse som skulle hålla i ortsklubbens verksamhet fram till ordinarie årsmöte. Tre personer utsågs – det var jag, en annan arbetslös kvinna och en kille som jobbade hos en färdigmatstillverkare. Båda dessa var nya bekantskaper för mig. Vi bestämde att ha ett första planeringsmöte den 29 september.

(Tidigare inlägg om detta finns under Kategorin Arbetslöshet – Vi organiserar oss i menyn till höger. Hur det gick sen för ortsklubben kommer jag att berätta i annat sammanhang.)

 
 

Livstidsklubben tuffar på

Del 9 av berättelsen om hur vi organiserade oss som arbetslösa efter nedläggningen av produktionen på San Remo-bageriet i januari 2006. (Se tidigare blogginlägg i kategorin Arbetslöshet – vi organiserar oss.)

Ett år har gått

Ett år efter att San Remo lagts ner, så hade en hel del av våra f.d. arbetskamrater hittat jobb eller kommit in på utbildningar. Själv praktiserade jag på tvätterier. Vår f.d. ordförande Åsa hade börjat plugga men ställde fortfarande upp med bl.a. telefonrådgivning till dem som behövde.
Vi höll igång Livstidsklubbens verksamhet under första halvåret 2007, i väntan på att livsfyran skulle komma till skott med att dra igång ortsklubben för livsmedlemmar utan arbetsplatsklubb och arbetslösa.

Träffar/kurs

Vi träffades en gång i månaden, nu i en hyresgästlokal som en klubbmedlem ordnat att vi fick använda. Det var både arbetslösa och anställda på småarbetsplatser som kom till träffarna. Det blev fika, skvaller och erfarenhetsutbyte. Vi genomförde också en liten kurs på träffarna. Som det stod i Livstecken ”Tanken är att alla som gått på vårens träffar/kurs ska kunna titta en arbetsgivare, eller en handläggare på arbetsförmedlingen, i ögonen och säga: Jag vet mina rättigheter! Självklart kommer vi inte att kunna lära oss allt som finns att veta, men vi får i alla fall en grund att stå på och vet var vi ska leta vidare om vi undrar över något.”

Livstecken

Vi fortsatte med medlemsbladet Livstecken för att sprida tips och råd mellan medlemmarna och aktuell information som gällde akassa, arbetslöshet, fackligt, livsarbetsplatser, lediga jobb…
En del av tiden på varje månadsträff ägnades åt att hjälpas åt med att stoppa Livstecken i kuvert, klistra adressetiketter och frimärka. Innan San Remo stängdes hade ett medlemsmöte beslutat att en del av klubbens kassa skulle doneras till verksamhet för de arbetslösa, och de pengarna användes till utskicken. Det var ungefär 60 personer som fick Livstecken per post. Ungefär lika många fick per mail.

Exempel på notis i Livstecken:

En av våra kamrater berättade för handläggaren på AF att han tänkte göra en resa.
Handläggaren sa att vår kamrat skulle kunna få sänkt akassa om det visar sig att han har råd att resa bort! Därför vågade han inte resa. OBS: Det handläggaren sa är INTE SANT. Akassan har inget att göra med om man har bra eller dålig ekonomi för övrigt, har sparat pengar t.ex.. Om man får socialbidrag kan sånt spela in, men inte för akassan. Om man är bortrest, så att man inte står till arbetsmarknadens förfogande, så får man inte akassa för den tiden. Men när man kommer tillbaka kan man påanmäla sig och fortsätta få ersättningen som innan (såvida man inte varit borta ett helt år.)

Vi vet mer tillsammans än en och en

Under den här perioden ändrades akaasse-reglerna. Akasseavgiften höjdes men arbetslösa skulle få tillbaka en del av den (höjda) akasseavgiften varje månad. Det var mycket strul kring det och det kunde dröja lång tid innan återbetalningen kom. (Kännbart för en arbetslös.) Då var det bra att vi som kollektiv kunde få fram information och även trycka på om saken. Vi kunde påvisa att det inte var enstaka misstag som gjorde att återbetalningarna dröjde utan att det var fel i systemet.

Annat vi gjorde

Vi gick på teater (Bageriet av Brecht på Orionteatern) till rabatterat pris och var på studiebesök på Mål & Medel. Vi gjorde också en visit hos Livs förbundsordförande Hans-Olov Nilsson och berättade vad vi höll på med och varför vi tycker det är viktigt att arbetslösa medlemmar är aktivt organiserade.

Några studiebesökare tillsammans med Malin Klingzell-Brulin på Mål & Medels redaktion.

Miniträffar

Fortfarande körde vi ”miniträffar” vid datorerna på arbetsförmedlingen i Hallunda. Dit kom i första hand kamrater som bodde i Botkyrka, men det kunde också dyka upp andra som ville ha hjälp med något eller bara träffas. Ibland var vi bara 2-3, men det kunde vara upp till 7-8 personer som satt och snackade i ett hörn, och vi blev snart kändisar på AF. Det är ju inte så vanligt annars att folk sitter på AF och har trevligt. Vår hörna funkade också som en liten fackexpedition. Den som behövde kunde komma och få hjälp att fylla i papper eller överklaga ett beslut. Det hände också att andra AF-besökare vände sig till gänget från Livstidsklubben för att fråga eller prata om något.

Dags för ortsklubben att ta över

Livsfyrans bildande av ortsklubb drog ut på tiden. Men i slutet av maj fick vi äntligen besked om att ortsklubben skulle bildas den 18 september 2007. Det kom i grevens tid eftersom våra frimärkspengar tagit slut. Vi kunde meddela i Livstecken att Livstidsklubbens aktiviteter upphör i och med att Ortsklubben kommer igång.
Livstidsklubbens era avslutades med en sommarträff i Rålambshovsparken.

Fortsättning följer här

(Alla inlägg om detta finns under Kategorin Arbetslöshet – Vi organiserar oss i menyn till höger.)

 
Lämna en kommentar

Publicerat av på 24 oktober, 2011 i Arbetslöshet - Vi organiserar oss

 

En förlösande idé

Här kommer del 8 av berättelsen om hur vi organiserade oss som arbetslösa livsmedelsarbetare.
De tidigare inläggen finns i kategorin Arbetslöshet – vi organiserar oss.


Avdelningen fick inte dra igång en klubb för arbetslösa…

Vi hade haft verksamhet igång i åtta månader sedan San Remo-bageriet las ner i januari 2006. Den 13 september hade livsfyrans repskap röstat ja till vårt förslag om att dra igång en klubb för alla arbetslösa livsare i Stockholm. Men den 19 oktober beslutade Livs förbundsstyrelse att fyran inte fick ha en sån klubb. ”Det finns varken möjlighet eller anledning att bilda klubb för arbetslösa medlemmar” skrev förbundsstyrelsen.

Vi blev förstås lite lätt förbannade. En vanlig reaktion var: – När man är arbetslös ska man tydligen hålla käft och inte märkas. Inte bara i samhället utan i vår fackförening också! Men betala fackavgiften får vi göra!
Det var ju också konstigt att det funnits en klubb för arbetslösa i avdelningen tidigare, och då hade förbundsstyrelsen tyckt att det var helt ok.

… men man kan bilda en ortsklubb!

Den 6 december var det repskapsmöte igen. Repet diskuterade om det skulle vara någon idé att överklaga förbundsstyrelsen beslut att inte tillåta klubben för arbetslösa. Så kom Lennart Göransson, f.d. mejeriarbetare från Uppsala, med en förlösande idé: Bilda en ortsklubb!

Lennart sa att det står i Livs stadgar att ortsklubbar ska bildas inom avdelningarna. Ortsklubbarna ska vara basorganisation för de medlemmar som inte har någon arbetsplatsklubb att vara med i. Nu fanns det ingen ortsklubb inom livsfyran, men det borde finnas, och förbundsstyrelsen borde inte kunna misstycka.

Repskapets beslut blev att avdelningen ska undersöka möjligheten att dra igång en ortsklubb. Tre personer i avdelningsstyrelsen fick i uppgift att förbereda bildandet av ortsklubben.

Vi tyckte det var ett bra beslut. I en ortsklubb kan både livsmedlemmarna på småarbetsplatser och de arbetslösa vara med. De som jobbar på t.ex. småbagerier och småcharkar, med bara en eller några få anställda, skulle få chansen att organisera sig tillsammans med andra i samma sits – och även snacka med arbetslösa med erfarenheter från små och stora arbetsplatser. De arbetslösa får i sin tur kontakter på småarbetsplatserna och kanske jobbtips.

I väntan på att ortsklubben skulle bli verklighet, så fortsatte vi verksamheten i den fristående Livstidsklubben.

Den 14 december deltog några från oss i LO:s manifestation mot de försämrade akasse-reglerna. En gammal strejkbanderoll kom till heders igen.

Den 16 december 2006 hade vi årets sista träff.

För första gången hade vi inte träffen i de gamla San Remo-lokalerna i Västberga, som vi inte längre hade tillgång till. I stället träffades vi i livsfyrans lokaler i Solna. I och med att vi lämnade San Remo, så blev det en tydlig minskning av deltagare från det gamla bageriet.

Vi var inte på hemmaplan längre, de flesta bodde söder om stan, och hade långt att åka till Solna. Samtidigt var det förstås allt fler som hittat jobb och inte hade samma behov av träffarna längre. (Däremot ville de allra flesta fortsätta att få information och hålla kontakt via Livstecken som vi skickade ut per mail och brev.)
Å andra sidan dök det upp nya kamrater som nappat på vårt utskick till de arbetslösa.

På mötet beslutade vi att fortsätta med månadsträffar så länge det finns något intresse, och att dra igång en studiecirkel för arbetslösa.

Fortsättning följer här

(Alla inlägg om detta finns under kategorin Arbetslöshet – Vi organiserar ossi menyn till höger.)

 
Lämna en kommentar

Publicerat av på 3 oktober, 2011 i Arbetslöshet - Vi organiserar oss

 

Varken möjlighet eller anledning

Del 7 av berättelsen om hur vi organiserade oss som arbetslösa.

Glada bagarn från San Remo.

Livsfyran repskap den 13 september 2006 hade sagt ja till vårt förslag om att återuppväcka avdelningens Livsklubb för arbetslösa. Vi var glada. Det var en facklig framgång! Som arbetslivet ser ut är det allt fler som tvingas varva visstidsanställningar med arbetslöshet. Om engagemanget för gemensamma intressen finns med hela tiden så kan vi motverka att arbetarklassen blir alltmer försvagad på grund av det osäkra arbetslivet.

Vi förstod att ”Livstidsklubben”, för bara oss som jobbat på San Remo, trots sitt namn inte skulle leva vidare i evighet. Behovet för just oss att fortsätta träffas och hjälpa varann i situationen som arbetslösa skulle minska allteftersom folk hittade jobb, kom in i nya arbetarkollektiv, bytte fack – eller gick i pension. Men i en klubb för arbetslösa skulle våra erfarenheter komma fler till nytta. Verksamheten skulle kunna fortsätta och utvecklas av andra arbetslösa som kommer efter oss.

Brev till de arbetslösa

I mitten av oktober gjorde vi ett brevutskick till alla arbetslösa livsare i Stockholm med hjälp av Livsfyrans expedition. Vi berättade om planerna på att dra igång klubben. I brevet ingick också en inbjudan att hänga med på Livstidsklubbens träffar. De träffarna fortsatte i väntan på det formella bildandet av Arbetslösas klubb.

Ett gäng nya kompisar dök upp redan på Livstidsklubbens träff den 21 oktober. (Det var sista gången vi kunde samlas i San Remo-bageriets gamla matsal. Huset skulle sen byggas om till ett Coopvaruhus.) På mötet blev det en hel del frågor, och ilsket snack, om de försämringar av akassan som då var på gång.

Gamla och nya kamrater droppar in på fika före Livstidsklubbens möte.

Förbundsstyrelsen säger nej!

Tre dagar efter vår oktoberträff fick vi ett mail, vidarebefordrat av Livsfyran. Det innehöll ett brev från Livs förbundsstyrelse. De hade vid sitt möte den 18 oktober 2006 beslutat att avslå avdelningens hemställan om att få bilda en klubb för arbetslösa.

Det finns varken möjlighet eller anledning att bilda klubb för arbetslösa medlemmar skrev förbundsstyrelsen.

Fortsättning följer här

(Alla inlägg om detta finns i kategorin Arbetslöshet – Vi organiserar oss i menyn till höger.)

 
Lämna en kommentar

Publicerat av på 16 september, 2011 i Arbetslöshet - Vi organiserar oss

 

Styrelsen sa nej men repet sa ja

Del 6 av berättelsen om hur vi organiserade oss som arbetslösa. De tidigare delarna hittas under kategorin Arbetslös (i menyn till höger).

Vi hade lämnat in en motion, alltså ett förslag, till ”repet” – Livsfyrans representantskap – om att arbetslösas klubb skulle dras igång.

Repet bestod av valda ombud från avdelningens klubbar. Alla livsmedlemmar hade rätt att gå på repskapsmötet och att prata där och ställa förslag, men bara de valda ombuden från klubbarna hade rösträtt. (Vi arbetslösa hade alltså inga valda representanter med rösträtt.)

Det blev en het diskussion på repet den 16 september 2006. Avdelningsstyrelsen ville nämligen att motionen skulle avslås. De ville alltså inte att det skulle dras igång en livsklubb för arbetslösa medlemmar.

I stället ville avdelningsstyrelsen ha ett ”verksamhetsområde” inom avdelningen som skulle ta hand om verksamhet för arbetslösa. Men ett ”verksamhetsområde” är inte samma sak som en klubb, där medlemmarna själva engagerar sig och bestämmer vad som ska göras.

I diskussionen sa avdelningens ordförande: Men det är väl ingen idé att dra igång en klubb för arbetslösa om förbundsstyrelsen ändå säger nej. Och där avslöjades troligen den verkliga orsaken till att avdelningsstyrelsen var emot vår motion: Förbundsstyrelsen, högre upp, gillade inte idén.

Vi arbetslösa var en fjärdedel av de närvarande på repet. Och vi hade som sagt ingen rösträtt. Men det var inte bara vi som snackade för vår motion. Vi behövde faktiskt inte säga så mycket. Det var folk från flera olika klubbar som argumenterade för att vår motion skulle antas.

Argumenten för vår motion var t.ex. att det står i förbundets stadgar att de arbetslösa ska betraktas som ”aktiva medlemmar” och att det också står i stadgarna att en av avdelningens uppgifter är att ”bilda och upprätthålla klubbar”. Plus förstås att flera sa att det vore dumt att inte ta tillvara det fackliga engagemang som de arbetslösa f.d. bageriarbetarna visade.

Det blev en sluten omröstning och majoriteten röstade ja till vår motion. Beslutet blev alltså att klubben för arbetslösa skulle dras igång som vi hade föreslagit.

Fortsättning följer här

(Alla inlägg om detta finns i kategorin Arbetslöshet – Vi organiserar oss i menyn till höger.)

 
Lämna en kommentar

Publicerat av på 11 september, 2011 i Arbetslöshet - Vi organiserar oss

 

Du är inte ensam fast du är arbetslös

Del 5 av berättelsen om hur vi organiserade oss som arbetslösa.
Vi hade skickat ett förslag till Livsfyrans styrelse om att dra igång Arbetslösas klubb. Styrelsen hade bordlagt frågan. På vår träff i juli pratade vi om saken och bestämde att skicka förslaget till avdelningens representantskap så att fler i avdelningen skulle vara med och ta beslutet.

Notis i Livstecken:
————–
Repskapsmöte
Onsdag 13 september 2006 kl 18 på Livs avd 4

På det här mötet ska vår motion om Arbetslösas klubb behandlas. Häng med! Vi möts från kl 17 på ett fik i Solna Centrum.
Det är bara klubbarnas valda representanter som har rösträtt på mötet. Ingen av oss alltså. Men alla livsmedlemmar har rätt att gå på mötet och höra vad som sägs. Alla livsmedlemmar har också rätt att yttra sig och ställa förslag. Följ med du också!
————

Men vi satt inte still och väntade på hur det skulle gå i representantskapet, utan fortsatte verksamheten i Livstidsklubben under sommaren med träffar en gång i månaden och utskick av Livstecken.

En stående punkt på träffarna var att utbyta erfarenheter och tips. Det som berättades på träffarna blev ofta också notiser i Livstecken. Exempel:

—————–
Hur är det på nya jobbet?
Flera av dem som hittat nya jobb, berättar att det är underbemanning och strul. Så tycks det vara på de flesta arbetsplatser nuförtiden. Ibland finns det ingen fackklubb eller så är facket svagt o passivt. Så det blir att börja från början med att försöka snacka ihop sig med de nya arbetskamraterna.
Sånt kan vi prata om på våra träffar. Kan vara skönt att prata av sig och att rådgöra med varandra om vad man kan göra.

Kort prov
Provanställning på 3 eller 6 mån. är avskaffade av många företag, som i stället anställer på 1 mån visstid. Detta visar sig vara ganska tufft för en nyanställd. Det finns inte mycket utrymme att gör nybörjarmisstag på. Eller om man har ren otur…
Och missar man detta ”snabbprov”, hur skall man då tvätta bort en dålig merit i CV`t? I praktiken blir man svartlistad, om man inte ljuger. Visstidsanställningarna tvingar oss att ljuga eller….? /LE

Bra att veta sina rättigheter
Så här berättade en f.d. arbetskamrat: ”Jag har haft ett visstidsjobb. De betalade inte ut helgersättning för 1:a maj och KristiFlygardagen eftersom jag hade för kort anställningstid. Men det visade sig att 5 veckor är alldeles tillräckligt för helgkomp, så de fick ändra sig.”

Tillfälliga anställningar
Om du får en visstidsanställning och sen kommer till AF igen, så räkna med att AF kommer att begära arbetsgivarintyg. Så säg till arbetsgivaren att du behöver ett arbetsgivarintyg när anställningen upphör. Kan dra ut på tiden om du gör det efteråt.

Hygienkurs är en merit
Kurser i livsmedelshygien hölls både på Bagarn och på Schulstad. Om du har gått en sån kurs så ta med det i din merit-förteckning (CV). Det är ett plus när du söker jobb.
———–

I slutet av sommaren började ett gäng också att träffas på arbetsförmedlingen:

————————
Miniträffar på AF
Vi är ett gäng som bor i Botkyrka och går på arbetsförmedlingen i Hallunda.
Vi har bestämt att vi gör sällskap på AF på onsdagar kl 12. Vi kan hjälpa varandra vid datorerna, och kanske ta en fika efteråt. Häng på om du behöver hjälp med något eller bara tycker det är trevligt med sällskap!
Obs att även ni som brukar gå på någon annan arbetsförmedling, kan åka ut till Hallunda om ni vill! Man måste ju inte alltid gå på sin vanliga arbetsförmedling, om man inte ska träffa sin handläggare.
——————-

Erfarenhetsutbytet och träffarna var ett sätt för oss att säga till varandra: Du är inte ensam, fast du är arbetslös. Och inte bara säga det utan visa det också.

Fortsättning följer här

(Alla inlägg om detta finns i kategorin Arbetslöshet – Vi organiserar oss i menyn till höger.)

 
Lämna en kommentar

Publicerat av på 3 september, 2011 i Arbetslöshet - Vi organiserar oss

 

Bangolf och strejkhälsning

Del 4 av berättelsen om organisering av arbetslösa.

De uppsagda bageriarbetarna var inte längre medlemmar i Livsklubben på San Remo i Hägersten, och Arbetslösas klubb inom Livsfyran hade inte kommit igång än.
Vi bildade därför en informell klubb.

Tre notiser i LIVSTECKEN nr 10/2006:

——————-

LIVSTIDSKLUBBEN

På mötet 17/6 bildade vi Livstidsklubben! Andra bra namnförslag var Visstidsklubben och Ledighetskommittén men det blev Livstidsklubben.

Medlemmar i denna informella klubb är helt enkelt alla de (f.d.) arbetskamrater som anmält att de vill ha fortsatt info (Livstecken) per mail eller brev. Både de som går arbetslösa, de som hittar nya jobb och de som jobbar kvar i Hägersten (brödutkörarna).

Uppgifter för Livstidsklubben är
1) att vara en fortsatt träffpunkt för erfarenhetsutbyte med mera mellan de f.d. bageriarbetarna i Hägersten. Träffar, Livstecken och hemsidan kommer att användas för denna verksamhet.
2) att dra igång Arbetslösas Livsklubb för arbetslösa livsare i Stockholmsområdet.

Vi bestämde att fortsätta med månadsträffar.
Sommarens träffar blir lördag 15 juli och lördag 19 augusti. Tid: kl 13.
Plats: Gamla lunchrummet om vi inte meddelar något annat.

Vi utsåg några frivilliga till en arbetsgrupp som ska se till att saker blir av.
Obs att alla andra också kan hjälpa till! Hör av er med tips och erfarenheter som vi kan sprida. Och vill ni ordna någon aktivitet, så gör det! Säg till i tid så vi kan informera om det i Livstecken.

MINIGOLF o FIKA!

Alla är välkomna till Tantogårdens bangolf (minigolfbana) lördagen den 1 juli kl 13!
Närmaste tunnelbane-station är Hornstull.

Familjemedlemmar är också välkomna! Ta med frugan, gubben, ungarna, barnbarnen, morsan eller brorsan o kom!

De som vill kan spela minigolf, eller bangolf som det egentligen heter. Livstidsklubben bjuder på startavgiften. Men det går också bra att bara fika o snacka.

Vår (f.d.) arbetskamrat Eva, som är elitspelare, har lovat att vara med, så den som vill ha lite instruktioner kan nog få.

HÄLSNING till upproriska

På mötet i lördags beslutade vi att skicka en uppmuntrande hälsning till de strejkande hemtjänstanställda i Hässelby/Vällingby.

De strejkar mot osäkra anställningsförhållanden och försämringar på jobbet.
Och de använder våra visstidsupprorströjor! Det är lite kul, för vi vet inte hur de har fått tag på tröjorna. Det är nog några av våra gratisutdelade tröjor som har nått dem.

——————

Arbetsmöte med Livstidsklubben:

Fortsättning följer här

(Alla inlägg om detta finns i kategorin Arbetslöshet – Vi organiserar oss i menyn till höger.)

 
Lämna en kommentar

Publicerat av på 2 september, 2011 i Arbetslöshet - Vi organiserar oss

 
 
%d bloggare gillar detta: